> >>> ”pojoel@hotmail.com” 06/24/08 11:27 >>>
> Meddelande::Är ni kvarsittare hela bunten?
> ”Det tar för lång tid för polis och åklagare att utreda brott som unga
> gjort”
> Brott ”görs” inte! Brott begås!
> Och till geniet som läste era dagisnyheter nyss: Schweiz uttalas
> schwejts, INTE svejtch!
> Måste allt fördummas i media nu för tiden?
> Namn::Joel, Olofström

> Date: Tue, 24 Jun 2008 11:41:06 +0200
> From: p3nyheter@sr.se
> To: pojoel@hotmail.com
> Subject: Sv: Hej P3 Nyheter!
>
> Hej Joel!
>
> Tack för att du lyssnar och för att du hör av dig, vi uppskattar och
> försöker ta till oss av alla synpunkter.
>
> Du har helt rätt i att brott begås, vi har nu haft en diskussion om det
> på redaktionen och ska uttrycka oss annorlunda i fortsättningen.
>
> Jag passar även på att tacka för din ton, det är så mycket mer
> hjälpsamt med sarkasm än konstruktiv kritik.
>
> Självklart är uttal viktigt, men när vi ändå håller på kan jag meddela
> att det heter ”medierna” på svenska, och att på just den här
> medieredaktionen fördummar vi ingenting. Oftast behövs det inte.
>
> Med vänliga hälsningar
> Jonas Rhodiner
> Dagisnyheterna i P3
> Sveriges Radio
>
> Detta mail är genererat av Sveriges Radio

From: pojoel@hotmail.com
To: p3nyheter@sr.se
Subject: RE: Sv: Hej P3 Nyheter!
Date: Wed, 25 Jun 2008 10:32:28 +0200

”Medium är ursprungligen ett latinskt ord vars singularform är medium och pluralformmedia.
I latinet har det neutrumgenus och tillhör 2:a deklinationen. Ändelsen –um är
nominativändelse och plural bildas med –a.

Enligt Birgitta Lindgren i uppsatsen ”Om
böjningen av ord på –ium” har orden ”kommit in i svenska antingen direkt från latinet under
den tid latinet var vetenskapens språk i Sverige eller via något annat språk, ofta tyskan”. Vi har flera lånord av den sorten, t.ex. centrum – centra. Ibland rekommenderas många av dem att böjs enligt svenskans 3:e deklination med –er i pluralis, som t.ex. museum – museer och laboratorium – laboratorier. Tyvärr gäller detta inte alla och redan här kan man ana en anledning till att många är osäkra.

Engelskan har inte samma problem med –iumorden, eftersom de har väldigt få sådana. Många av orden har, enligt Birgitta Lindgren, kommit in via franskan och då tappat det latinska suffixet. t.ex. ”privilege”, ”seminar” och ”stipend”. Många av engelskans –iumord får pluraländelsen –s lagd direkt till grundformen.

I Norstedts stora engelsk-svenska ordbok hittar jag följdaktligen två alternativa pluraländelser till medium, nämligen –a och –ums. Tittar jag däremot enbart på medium i betydelsen ´meddelelsemedel´; the media (konstrueras såsom singular eller plural) (mass) media. Detta är intressant med tanke på att svenskan lånade in den latinska pluralformen media just från engelskan. Enligt Birgitta Lindgren blev ordet vanligare under 60- och 70-talen då intresset för massmedia tilltog. Det finns inget som talar emot att vi svenskar fortsätter att låta oss påverkas av engelskan. Media blir ju alltmer internationellt och idag tittar många svenskar på utländska TV-nyheter som CNN och BBC.

Journalister blir naturligtvis också påverkade genom internationella kontakter. Det är således inte förvånande om media fortsätter att leva kvar som pluralform.

Svenska språknämnden avrådde redan på 60- och 70-talet från media som pluralbildning och även från media- i sammansättningar. Detta kan man läsa om i Språkvård 1/1996. Orden bör böjas enligt svenskans 3:e deklination (medier) enligt maximen ”man bör anpassa alla främmande ord till det svenska böjningsmönstret”.

SAOL har trots detta tydliga ställningstagande vacklat i frågan. Både i utgåvorna från 1973 och 1986 finns media som alternativform till medier, med den skillnaden att SAOL 1973 jämställde de båda pluralformerna och SAOL 1986 angav media som alternativform. Där anges även media som alternativform till medierna i bestämd form pluralis! Medie- och media- är jämställda i sammansättningar. Birgitta Lindgren påpekar att många svenskar är osäkra på om media är singularformen. Det är det enda –iumord som kan ha –a som pluraländelse.

I en senare ordbok som t.ex. Nationalencyklopedien kan man se en tydlig fingervisning om en kursändring vad gäller rekommendationerna om pluralformer och led i sammansättningar. Där rekommenderas medier i plural och media bara ”i vissa fall”. Medie- är det enda förled i sammansättningar som rekommenderas. Norstedts stora svenska ordboks rekommendationer överensstämmer vad gäller pluralformen, men inte vad gäller led i sammansättningar. Där anges bara media-.”

Källor:
Våra ord (Norstedts förlag, 1969)
Svenska Akademiens ordlista (Norstedts förlag, 1973 och 1986)
Nationalencyclopediens ordbok
Lindgren: ”Om böjningen av ord på –ium” (i Språket lever!, Norstedts förlag, 1996)
Norstedts stora svenska ordbok (Norstedts förlag, 1986)
Norstedts stora engelsk-svenska ordbok (Norstedts förlag, 1993)

För övrigt är det enastående roligt att just du, en übersarkastisk programledare som av ditt
normala tonläge att döma älskar att förminska, förnedra och hänga ut folk som inte tycker
som du (kanske inte just i Dagisnyheterna, men i ditt eget program), tar på dig rollen som
sårad och påhoppad.

Du har dock helt rätt i att Dagisnyheterna inte behöver fördumma sig. Ni ligger konstant på
asså-baffatt-vadårå-ööööö-nivå, med en PK-vänster-feminist-hbt-vinkel på det mesta.
Lyft gärna från den bottennivån. Även dagisbarn behöver få höra balanserade nyheter på korrekt
svenska. I skolan har det ju varit kört länge.

med road hälsning, Joel.