
Jag kan vara väldigt ängslig av mig. Rädd för att skriva eller teckna eller över huvud taget posta något som inte alla tycker om. Rädd för att inte få någon respons alls, eller få negativ, spydig eller rent utav hatisk sådan. Helt enkelt rädd för att inte duga, i verkliga livet så väl som på internet.
Jag tecknade och lade upp en bild här på bloggen för någon vecka sedan, men då den inte möttes av någon respons över huvud taget så tog jag ner den igen, och lovade mig själv att minsann inte posta några fler teckningar på den här bloggen i alla fall. Det har jag hur som helst andra ställen till.
Det är dumt. Så klart. Väldigt dumt till och med. Man kan inte vara alla till lags. Med den inställningen blir det liksom lite svårt att ha en personlig blogg, då en personlig blogg ju går ut på att uttrycka sig själv. Att uttrycka sig själv och sedan så långt det är möjligt stå för det, och acceptera de kommentarer man kan få till svar, i anonymitetens och yttrandefrihetens namn.
Detta sköra och känsliga ego. Denna inneboende skam.

Ja, visst är det svårt att inte ”vilja duga”, att släppa behovet av att behaga och kanske vara andra till lags. Det är ju en grund i livet att vara omtyckt, det behöver vi ju faktiskt för vår överlevnad men ibland kan vår överlevnadsinstinkt slå lite slint för vi behöver ju faktiskt inte vara omtyckta av ALLA… en fin balansgång mellan självständighet och bekräftelse! Det får vi nog alla jobba vidare på! Allt gott
Ja livet är en ständig dragkamp med ens ego.
Intressant val av ord, ”skam”. Det är ju lite annorlunda än att vilja vara tillags eller att inte duga.
Ja, ja det är det. Ordet syftar på något annat än vad texten i övrigt handlar om, något som också håller mig tillbaka…
Apropå skam – har du läst boken skamfilad av Göran Larsson? Kan rekommenderas i alla fall!
Oj, den ser ju jätteintressant ut! Tack för tipset Åsa!
Väl bekomme
Känner igen mig.
Jag kan förstå dig. Jag läser inte så många bloggar, så jag missar lätt saker, men visst förstår jag om det är jobbigt när något man lagt ner mycket tid på, en liten bit av sig själv kan man ju säga (särskilt om det gäller något konstnärligt) och man inte får någon vettig respons.