Archive for the 'Hälsa' Category

Page 2 of 6

Skyll inte på praktikanten!

Published on oktober 14, 2010 in Blandat and Hälsa. 0 Comments Tags: Hälsa.

Jag har inte tecknat eller skrivit så mycket här (eller någon annanstans heller för den delen) på sistone, delvis för att jag känt mig allmänt trött och ofokuserad, vilket jag skyller på det avtagande ljuset, men också på att jag nu är inne på min andra praktikvecka. Ja det är sant: efter att ha tryckt på dem i flera års tid har Försäkringskassan nu äntligen bedömt mig vara tillräckligt återställd för att kunna arbeta lite grand!

Utan att avslöja var jag praktiserar kan jag i alla fall avslöja att nu i till en början två timmar om dagen pysslar med lagerhantering och framplockning av varor på ett stort företag. Jag får ta så många pauser mitt huvud behöver (och det har också varit nödvändigt så gott som dagligen hittills) och jag har arbetskamrater, ett syfte, en uppgift, en roll. Som jag har längtat efter det här! Det är definitivt inte min drömarbetsplats, men temporärt tror jag i alla fall det här är precis vad jag behöver. Dessutom ger det mig den motivation som krävs för att jag skall förmå släpa mig till gymmet 4-5 dagar i veckan.

Det finns saker jag skulle vilja ägna mig mer åt, såsom politik och motståndet mot seriecensuren (och bloggande därom) – båda områden där det händer intressanta saker just nu – och förhoppningsvis kommer jag också ha mer energi till det snart, när huvudet vant sig vid sin nya belastning.

Hej hopp!

Från fantastiskt till fruktansvärt

Published on september 27, 2010 in Data & nöje and Hälsa. 2 Comments Tags: erotik, hentai, konst, lolicon, teckning.

Ibland undrar jag faktiskt om jag är konstig. Ovanlig. Kanske till och med onaturlig. Jag delar nämligen inte en viss åsikt som en del andra människor (oklart hur många) tycks ha. Eller, problemet är väl kanske inte att jag inte delar delar deras åsikt; problemet är att jag helt enkelt inte förstår dem. Alls. Jag brukar kunna se saker och ting från olika synvinklar – religion, politik, psykologi – kunna argumentera och resonera, men i det här fallet kan jag över huvud taget inte sätta mig in i deras tankevärld. Jag begriper inte hur i hela friden man kan tycka som de tycks göra.

Om det fruktansvärda med erotisk konst.

Jag skulle nog tro att de flesta kan hålla med om att sex och erotik i verkliga livet, i ett förhållande, kan vara något av det underbaraste och vackraste som finns. Något fantastiskt som man delar med sin älskade. Något som kan ge själen näring, och ge glädje och energi till en relation. För mig gör det erotik också i konstform till någonting vackert. Skönhet, glädje och njutning, avbildat. Alldeles fantastiskt, tycker jag. Den åsikten delas dock inte av alla. För en del människor tycks tvärt om det konstnärliga skapandet förvandla det vackra till något skamfyllt, något fult, något som inte är bra. Det räcker att nämna att man ibland tecknar erotik för att deras blick skall fyllas med något förfärat. Något slags lätt och illa maskerad panik. Att teckna något som borde vara vackert, är visst något mycket suspekt.

Jag förstår det inte.

Är det någon religiositet som spökar hos dem kanhända? Har de alla någon negativ association eller smärtsamt minne som skulle behöva behandlas med terapi? Skulle jag behöva terapi för att förstå vad jag borde tycka är fult?

Jag hoppas jag kan träffa en kvinna som delar min syn på erotisk konst. Som inte tar det så fruktansvärt allvarligt. Jag har varit i ett förhållande där jag varje dag i fem år fick berättat för mig hur dumt och patetiskt det är med manga, anime och erotiska serier och hur alla som gillar det eller tecknar det borde dö (jag kunde få leva, men skulle åtminstone byta hobby).

Det är inget jag vill utsätta mig för igen. Smärtan är för stark.

Det går framåt

Published on juli 24, 2010 in Blandat and Hälsa. 0 Comments Tags: huvudvärk.

Den här veckan har varit en av de mer krävande på åratal. Jag har haft mycket fundera över, en lektion, flera möten, gått i en massa butiker, skrivit ett par långa inlägg här på bloggen, översatt åtskilliga sidor japanska samt besökt grannstaden, och ändå har jag inte haft någon huvudvärk som varit för stark för mig att hantera. Jag har faktiskt inte tagit en enda huvudvärkstablett på hela veckan!

Jag blir verkligen bättre.

Tänk på vad du tänker på

Published on juli 22, 2010 in Hälsa. 0 Comments Tags: kognitiv beteendeterapi, mindfulness, positivt tänkande.

think

“Tänk på vad du tänker på.” är något som handledaren på den kurs jag för närvarande deltar i alltid återkommer till. Och det är så sant som det är sagt. För se däri ligger grunden till såväl kognitiv beteendeterapi (KBT), som till mindfulness och positivt tänkande. Över huvud taget innehåller den där korta meningen ett nödvändigt verktyg för alla som vill uppnå något slags djupare självinsikt.

Observera vilka tankar som far igenom ditt huvud. Bli uppmärksam på dem. Välj sedan om du vill reagera på dem och genomsvallas av de känslor som de ger upphov till – positiva som negativa – eller om du bara låter dem passera och försvinna lika snabbt som de kom.

I kognitiv beteendeterapi observerar man dem, och om man bedömer dem vara skadliga för en, eller att de för en i en icke önskvärd riktning, granskar och ifrågasätter man dem utifrån logik och rimlighet. På detta sätt kan man få hjälp att göra sig av med tankemönster och beteenden som orsakat en problem – allt från stress till fobier av olika slag.

I mindfulness finner man lugn och ro genom att bara observera tankarna, och förhålla sig helt passiv till dem. Man vilar – mediterar om man så vill – och håller sinnet lugnt och öppet. Man bara låter tankarna komma och gå, utan att döma eller värdera, och utan att jaga upp sig. Ens sinne är som ett ljust och luftigt rum där tankarna kommer in genom ett fönster och passerar ut genom ett annat.

I positivt tänkande observerar man tankarna, och kommer det en negativ tanke så granskar man den. Skärskådar den. Och i de fall den inte är en till godo: förkastar den. Man skall naturligtvis inte finna sig i situationer man mår dåligt av i onödan (som att stå ut med mobbing eller att stanna kvar i ett skadligt förhållande), men finner man att vissa tankar bara får en att må dåligt utan att det kommer något gott av dem (som att bli förbannad på sina medtrafikanter) så kan man välja att förkasta de tankarna, eller kanske ändra dem till något gott.

Väldigt förenklat sagt.

Det första steget är hur som helst alltid att bli medveten om ens tankar. Att observera dem.

Man måste inte ta tankar och därav resulterande känslor som givna, och leva som en slav under dem. Tankar och känslor är en del av oss, det är sant, men de är inte hela oss. Vi är också vilka tankar vi väljer att ta till oss och agera på. Observera. Granska, om du vill. Välj, om du vill och förmår. Reagera och handla, om du vill. Även fast det inte alltid är lätt så har vi faktiskt större valfrihet än vi ibland tror. Och allt börjar med att du tänker på vad du tänker på.

Raket m.m.

Published on juli 6, 2010 in Blandat, Hälsa and Teckning. 0 Comments Tags: konst.

Kladd

“Försök slappna av,” sa min coach på kursen i självkännedom/karriärvägledning på mitt individuella möte idag, allt för medveten om hur stresskänslig och prestationsångest-plågad jag kan vara där jag satt framför henne full med grubblingar inför framtiden och med ögonen kisandes av huvudvärk. “Släpp kraven och försök bara vara. Tro på dig själv och lyssna till ditt hjärta!”

Så nu ikväll beslutade jag mig för att bara försöka leka lite opretentiöst. Gick och satte mig i en park med mitt ritblock och kladdade ner något av det mest opretentiösa jag kunde tänka mig: en raket, några glada moln och en stjärna. Som värsta 10-åringen! Inte alls vad jag brukar teckna. Inga högt ställda karriärmässiga och konstnärliga krav på mig där inte!

Och det kändes faktiskt… riktigt skoj.

Självtvivel (ett gnällinlägg)

Published on juli 5, 2010 in Blandat and Hälsa. 2 Comments Tags: huvudvärk, prestationsångest, självförtroende, självkänsla.

Jag sitter och fyller i papper från den kurs i självkännedom/karriärvägledning jag går just nu i slutskedet av min långa sjukskrivning, och blir påmind om de problem med självkänsla och självförtroende som jag alltid haft.

Oavsett var jag varit i livet – studerandes data, japanska eller ekonomi, tecknandes, promenerandes i skogen eller läsandes vid några av Japans främsta universitet i landet jag älskar – så har mina prestationer aldrig helt kunnat lindra det självförakt jag känner inombords. Den brist på självkärlek, och de tvivel på såväl mitt eget värde som person som på min förmåga att kunna leva upp till de prestationskrav jag ställt och fortsätter ställa på mig själv.

Självkänsla:
”[…] egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar samt förtjänt av framgång och välmående.”
-Wikipedia

“medvetenhet om den egna personlighetens värde.”
-Nationalencyklopedin

Självförtroende:
”individens tilltro till sin förmåga att prestera.”
-Wikipedia

Med ett fåtal undantag – ett fåtal tillfällen i livet då jag faktiskt glömt tvivlen och kunnat leva i nuet, troendes på framtiden, fylld av glädje och tillförsikt – så har jag aldrig känt mig tillfreds med mig själv. Eventuella komplimanger har snabbt runnit av mig. Rent konkret har endast mitt “track record” – min meritlista – återstått och kunnat skänka mig något slags tröst och vetskap om att jag som människa ändå förmått klara av något. Däri ligger grunden till mitt behov att prestera. Rent intellektuellt vet jag att jag är en människa värd att älska, och jag vet att jag studiemässigt klarat av mer än de flesta… men jag känner det inte inombords. Jag känner bara det tomma, vacklande tvivlet.

Därav också min eviga strävan att “förbättra” mig själv. Att bli en “bättre” människa.

Detta blev jag påmind om nu när jag sitter och grubblar på vart jag skall styra mitt liv efter sjukskrivningen. Var jag skall söka praktikplats? Var jag vill arbeta, och med vad? Vad klarar jag av? Vad duger jag till? Det är inte bara den konkreta huvudvärksproblematik jag dragit på mig som sätter gränserna, utan också min tilltro till min egen förmåga. Klarar jag av ett tankekrävande och kanske mer intellektuellt belönande jobb (utan att få mer eller mindre konstant huvudvärk), eller bör jag (tillfälligt?) lämna min intellektuella bana och försöka få ett mer praktiskt arbete? Kanske.

Misslyckande? Nej nej nej, det får jag inte se det som…

Personlighetstyper och MBTI

Published on juni 27, 2010 in Hälsa. 5 Comments Tags: MBTI, personlighetstest, psykologi.

Jag går på en kurs just nu, anordnad av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Inte en kurs i hur man fyller i ett CV, tack och lov, utan något mer intressant, nämligen en kurs i personlig utveckling och självkännedom, riktad till långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som en hjälp att finna rätt väg tillbaka till arbetsmarknaden. Har man varit utan jobb länge, eller om kroppen sätter begränsningar som gör det omöjligt att gå tillbaka till den sorts arbete man hade tidigare, kan lite råd och vägledning om möjliga karriärvägar vara bra. Som ett led i denna kurs har vi bland annat fått göra ett personlighetstest kallat Myers-Briggs Type Indicator (MBTI®).

MBTI är ett av världens mest använda personlighetstester, och även fast jag gjort enklare versioner av testet på nätet innan så var det här första gången jag fick göra det “på riktigt”. Testet, som bygger på psykiatern Carl Gustav Jungs teorier och som senare utvecklades vidare av amatörpsykologerna Isabell Myers och Katherine C Briggs, delar in människor i 16 personlighetstyper, som fås fram genom att kombinera fyra stycken paralternativ. Som kan ses på bilden nedan består alternativen av Extrovert eller Introvert, Sinnesförnimmelse eller Intuition, Tanke eller Känsla, samt Bedömning eller Perception. Man väljer det alternativ i paren som bäst stämmer in på en, och naturligtvis finns utförliga beskrivningar av alternativen att tillgå. Ingenting är ju helt svart eller vitt och alla människor kan naturligtvis inte till 100% delas in snäva grupper, men testets resultat ger ändå en god personlighetsapproximation och kan ge ökad självinsikt.

MBTI-kategorier

Samtliga versioner av testet kategoriserar mig som personlighetstypen INTJ, alltså Introvert + Intuition + Tanke + Bedömning. Jag var inte helt övertygad (jag funderade på om jag ändå inte var ISTJ), men efter att ha studerat litteraturen inser jag att testen tycks ha haft rätt och att INTJ faktiskt är det som stämmer in bäst på mig.

Vad kännetecknar då en INTJ? kanske ni då undrar, om jag får ställa en retorisk fråga. Jo, INTJ är relativt tystlåtna problemlösare. Logiska, strukturerade, analytiska och ofta perfektionistiska människor, ständigt törstande efter kunskap. Fungerar i grupp men föredrar att arbeta ensamma, dels eftersom de inte vill riskera att andra ej skall leva upp till deras höga krav, men också beroende på att social interaktion kan verka utmattande. Deras svagheter då? Jo, de kan vara lite osociala eftersom de kan ha svårt att förstå sociala regler och signaler, deras prioritering av logik framför känsla gör att de kan uppfattas som kalla och lite okänsliga, och deras förkärlek för struktur och ordning kan medföra att de har svårt att hantera oväntade händelser och osäkra situationer.

Även fast jag försökt jobba på min sociala sida så stämmer allt detta förbluffande väl in på mig.