Välkommen till det nya, pryda Sverige. Trodde ni att vi levde i ett sexuellt frigjort land? Ett sekulärt och modernt tillåtande land? Ett land vida känt över världen för frigjort sexualitet och "den svenska synden"? Jag har tråkiga nyheter till er…

"Den svenska synden" var till största delen en illusion hur som helst, uppfunnen av smarta amerikanska entreprenörer när de skulle marknadsföra de svenska mjukporrfilmerna "Jag är nyfiken gul" m.fl. till den amerikanska biopubliken för flera generationer sedan. Kampanjen tog skruv, och än i dag är den syndiga och lössläppta svenska flickan och den svenska sexualiteten välkända begrepp världen över. Och vi svenskar har tacksamt nickat och tagit emot. Det är ju en positiv illusion. Men på det hela taget är den också just bara en illusion, grånad i kanten och med flagnande färg.

Sanningen är att vårt svenska samhälle stadigt drivs i en allt prydare och konservativare riktning, och det är en utveckling som pågått under flera årtionden.

Med början på 90-talet började pedofilskräcken spridas i media, av feminister och goda idioter, och media hängde naturligtvis på – övergrepp på barn, det käraste vi har, är ju en självklar skräck för vilken förälder som helst. Drevet gick och snart anades fula gubbar i varje buske. Också skräcken för våldtäktsmän eldades på, av ungefär samma orsaker, trots att vi lever i ett av världens säkraste länder. Rädsla säljer.

Detta spillde över till lagstiftningen, där vi nu för varje mandatperiod som gått ser ständigt nya lagar och skärpta straff mot allt som har med sexualitet att göra. Entré: sexköpslagen och barnpornografilagen. Det är nu olagligt för myndiga vuxna människor att i total frihet besluta om att ha/ge sex mot betalning. "För att det skickar signaler." Och så i dag kom då hovrättens beslut att serier kan vara barnpornografi – streck på papper, helt utan att något barn ens haft något med saken att göra. "För att det skickar signaler." För att "barndomen" som rent koncept är heligt och inte får befläckas, ens inom ramarna för ett seriealbum för vuxna.

Så välkommen till det nya, pryda Sverige! Där teckningar av grovt, bestialiskt mördande är okej och våldsprogram visas på dagtid, men där sex bara får förekomma inom bestämda sexualnormativa ramar där båda parter är över 18 år, nyktra och sedliga. (Skriver du poesi om det så är det dock fortfarande okej att tänja på gränserna). Ett land där vi ser allt mindre naket på TV och i tidningar, och där internet sakta men säkert censureras och övervakas, ett lagförslag i taget i de små stegens tyranni. Ett land där yttrandefriheten är under ständigt anfall.

Och allt framdrivet av först Bodström (Socialdemokraterna) och nu Ask (Moderaterna i kristlig allians). Det spelar ingen roll vilket block man röstar på, höger eller vänster, kristlig adel eller kollektivistisk samhällelig ingenjörskonst – trenden fortsätter, och intensifieras. Krafter trycker på för att göra vårt samhälle allt prydare, allt räddare, allt "tryggare", och få törs säga emot och mana till besinning.

Du är antingen med oss eller emot oss. Säger du emot är du på pedofilernas sida. Och terroristernas.

Relaterade inlägg

1. En streckfigursmanual till våldtäkt?
2. Humanisterna: Vikten av att stå upp för det till synes självklara
3. Förklaringen till att folk har “allt mindre tid”

I morgon faller visst Hovrättens beslut i "mangadomen". Med pedofilskräcken och den kyska nymoralismen i åtanke förbereder jag mig nu på en fredag i ilskans, irritationens och huvudvärkens tecken… Ack, varför skall folk ta teckningar så himla gravallvarligt.

Relaterade inlägg

1. En streckfigursmanual till våldtäkt?
2. Hur fan kan man förbjuda något som inte finns?!
3. Vad serier och filmer består av

I dag inleds så tyvärr årets vargjakt, och bortskämd okunnig stadsbo som jag är önskar jag vargarna all lycka och de blodtörstiga jägarna all olycka. Ingen människa har mig veterligen dödats av varg på fruktansvärt många år och jägare som gnäller över förorsakade jakthundar borde kanske ha riskerna klara för sig när de släpper dem lösa i det vilda. Självklart försvarar sig vargen om en gullepluttevovsing kommer och attackerar den i dess revir.  Sverige får europeisk kritik, men högerregeringen håller fast vid sin linje. Man får anta att det finns ett antal jägare i riksdagskorridorerna och bland storfinansen…

Och ja, bilden ovan skulle säkert uppröra mången politiskt korrekt nymoralist (Djurporr! Barnporr?! Åh herre Gud i himlen!), men det bryr jag mig inte om. Inga pixlar eller tecknade fantasifigurer skadades i postandet av detta inlägg – lägg er energi på verkliga världsproblem istället.

Relaterade inlägg

No related posts.

Jag hittade detta citat av Takayoshi Koda, scenarioförfattare och PR-planerare i Tokyo, och jag återger det här nedan översatt till svenska eftersom jag och flera med mig har sagt samma sak i flera år.

“Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Japan är inte ett efterblivet land där pornografin löper amok; Tvärt om är Japan ett föregångsland där damer och herrar kan stilla sin sexuella lust utan att besvära någon, eftersom vi förmår skilja på vad som är tvådimensionellt (teckningar) och vad som är tredimensionellt (verkliga människor). Vi skall inte ta efter resten av världen – världen borde lära av oss. Inte minst brottsstatistiken visar detta.”

Med andra ord: tecknad porr är harmlös och skadar ingen annan och är därför något bra, och det är därför fel att tecknad japansk pornografi på senare tid kommit under attack från moralister (till stor förvåning beslöts i förra månaden att i Tokyo förbjuda material som uppmuntrar till olagliga eller omoraliska sexuella aktiviteter, något som jag varit för nedstämd för att ens orka blogga om). I Japan av alla ställen! Totalt vansinne. Censur. Nymoralistisk sexualskräck. Jag anar diplomatiska påtryckningar av amerikanskt slag…

Konst är inte verklighet. En pornografiskt teckning är inget övergrepp – oavsett ålder på de inblandade – och skall därför inte heller vara olaglig, lika lite som våldsamma serier, filmer och böcker skall ses som våldsbrott. Människor som i sin moralpanik inte förmår skilja mellan fantasi och verklighet tycker jag seriöst borde lugna ner sig och fundera över sin toleransnivå. (Nu fick jag bita mig i tungan för att inte använda betydligt mer svavelosande uttryck ).

För mer om min åsikt om detta, se exempelvis mitt inlägg ”Jag är en brottsling”.

Relaterade inlägg

1. En streckfigursmanual till våldtäkt?
2. Avkriminalisera prostitutionen
3. Tankepolis

Ja skall man se på det inträffade med brutal och kanhända lite pubertal logik så kan man ju se det som att vi nu har en idiot mindre att oroa oss över. Skall man se lite mer finstämt och nyanserat på det (och det skall man nog) så har vi nu en störd och förmodligen mycket olycklig och marginaliserad individ mindre; En individ som efter flykten från Irak till Europa troligen med stegrande upplevd vanmakt och sorg funnit sig stående utanför samhället, med rasism och en språk- och kulturbarriär mellan sig själv och det land han hamnat i. En man som i sin frustration lockats av den extrema religiositetens enkla budskap och löfte om att – på sitt sätt – kanske kunna göra någon skillnad i världen, om än på ett fruktansvärt dumt sätt… Ja, nu spekulerar jag ju bara, men ändå.

Hur som helst är det mycket tråkigt att han slängt iväg sitt liv så totalt i onödan, lämnandes såväl fru som barn efter sig. Han borde ha fått professionell hjälp av psykiatrin, för att lära sig hantera sina destruktiva tankar, för att lära sig må bättre och kunna leva ett bättre liv både för sin egen, för sin familjs och för samhällets skull.

Vi lever i en sekulär stat och vi skall och får inte böja oss för religiösa extremisters krav. Vi skall inte rucka på yttrandefriheten oavsett vilka krav eller önskemål vi än får. Yttrandefriheten är som jag ser det något av det viktigaste och finaste vi har, som är lika inför alla och som bidrar till ett öppet och fritt samhälle, och är inget vi skall tumma på – snarare bör den utökas. Konstnärer, författare och alla vi andra skall ha rätten att uttrycka oss utan att behöva vara rädda för repressalier från religiösa extremister på olika håll i världen. Inte heller skall vi skrämmas till att lämna Afghanistan – viker vi oss för hot och utpressning kommer bara deras krav att trappas upp.

Relaterade inlägg

No related posts.

Jag har, som ni nog vet, själv gått på sjukersättning i flera år nu, i sviterna efter en utbränning. Jag klarar inte längre av att göra mycket jag tidigare ansåg vara ”normalt” utan att drabbas av huvudvärk i upp till ett dygn. Några minuters stress eller överbelastning kan vara nog för att resultera i smärta resten av dagen. Men lite klarar jag faktiskt av att jobba, och jag har därför tryckt på för att få komma ut på praktik, vilket jag nu också lyckats med efter nära ett års tjat på Försäkringskassan. Jag jobbar inte mycket, men i alla fall 10 timmar i veckan nu. Och jag tror faktiskt att de flesta långtidssjukskrivna och förtidspensionerade faktiskt kan jobba lite grand med någonting. Kanske inte vad de är kvalificerade för, men ändå något enkelt jobb som ändå fyller en funktion i samhället. Det tycker jag är rättvist, att man drar sitt strå till stacken för de skattepengar man faktiskt lever på. Och så stärker det ju ens självförtroende också!

De som ändå inte kan jobba alls, de som faktiskt har en alldeles för svår situation, kommer så vitt jag förstår få återgå till sin sjukskrivning. Ingen förväntar sig väl att man skall svälta ihjäl i rännstenen? Man vill väl bara att deras fall skall testas? Och det tycker jag är bra. Kan man utföra något utan att ens hälsa försämras är väl det bra både för individen och för samhället i stort?

Jag känner själv till många människor (mestadels bekanta till min förtidspensionerade mor) som bara går hemma år efter år och väntar på pensioneringen, klipper gräset och kanske leker med barnbarnen, trots att de faktiskt också skulle kunna utföra något slags nytta för landets ekonomi. Och många tycks göra det för att det är bekvämast så. År efter år, på skattebetalarnas bekostnad, för att de tröttnat på jobb och krav. Det tycker faktiskt inte jag är okej. De är inte onda, det är inte det jag säger, men de är människor, och människor kan så lätt bli bekväma och egoistiska av sig. Det kan jag och det kan vi nog alla.

Jag tror inte att jag är en kallhjärtad usling, men att ett av världens (än så länge) rikaste länder också har störst andel frånvarande från arbetsmarknaden, allt medan befolkningspyramiden håller på att kantra och framtidens pensioner ligger i farozonen, manar definitivt både till eftertanke och till handling. Nyheterna rapporterar att många som tidigare varit utanför arbetsmarknaden nu kunnat börja jobba både hel- och deltid igen. Det är otroligt positivt.

Relaterade inlägg

No related posts.

Detta är ju ytterst skrämmande, alldeles oavsett vad man tycker om SD. Jag trodde faktiskt i min inbillade trygghet att vi levde i en demokrati…

Relaterade inlägg

1. Låt de politiska besluten tala
2. Vänstergruppernas terror ett hån mot demokratin
3. Lyssna inte bara på olyckskorparna

Nedan följer grunddragen i en konversation jag hade på nätet häromdagen, på temat lagstiftning, konst och partival:

Jag är tecknare och vill kunna teckna (och visa upp på nätet) vad jag vill utan att få något slags pedofilstämpel på mig. Streck är streck. Konst är konst. Påhitt är inte verklighet. Tyvärr är PP de enda som står upp för det, och motsätter sig den nuvarande rent moraliska lagstiftningen.

Finner du nöje i att teckna nakna barn är du en sjuk individ och ditt beteende måste kriminaliseras för samhällets bättre väl.

Vad har tecknarens “nöje” med saken att göra? Får man bara teckna sådant man finner äckligt och frånstötande? Jag ser ingen lagmässig skillnad i att teckna våld och våldsbrott (som i valfri actionserie, som exempelvis Fantomen) eller i att teckna motiv av sexuell natur (som exempelvis en serieversion av Lolita). I ett rättssamhälle är lagstiftningen är till för att förbjuda riktiga brott med riktiga offer, inte för att pådyvla folk ens personliga åsikter.

Det är fullt upp till lagstiftaren (riksdagen) att använda lagar för att påverka människor ett visst beteende och det är en av rättsordningens fundamentala grunder.

[…] Ett idealiskt samhälle skulle givetvis förbjuda all uppmuntran av våld, brukande av narkotika och sexualisering av kvinnokroppen.

Nå, till skillnad från dig [personen jag talade med] och andra vänstermänniskor så tycker i alla fall jag att lagstiftning skall användas för att straffa riktiga brott med riktiga offer. När staten försöker bestämma över fiktiv sexualitet och annan slags offerlös konst så leker man tanke- och åsiktspolis. Det är inte värdigt. Folk måste kunna argumentera för sina personliga moraliska ställningstaganden genom debatt, barnuppfostran etc., utan att försöka ta till förbud.

Därför röstar jag pirat. Inte för deras åsikter i fildelningsfrågan (som jag ställer mig försiktigt avvaktande till) utan för att de står upp för den konstnärliga friheten, även där vissa individer finner den utmanande eller rent av stötande.

Relaterade inlägg

1. Från fantastiskt till fruktansvärt
2. Sveriges Radio vinklar om mangaförbuds… barnporrlagen
3. Pendeln är i svängning

Jag är inte Sverigedemokrat, jag håller inte med om deras politik och jag bryr mig inte om ifall deras led rymmer en del direkta dumheter – de har lika stor rätt att behandlas respektfullt som vilket parti som helst! Att hota med utfrysning av dem är en skymf både mot demokratin och mot de som faktiskt röstat på dem.

Socialdemokraternas rop på bojkott (och Vänsterpartiets ovilja att ta klart avstånd från ickedemokratiska vänsterextremister), allmänna självgodhet och uppenbara tro att demokratin bara behöver respekteras när det passar dem, äcklar mig.

Med Socialdemokraternas attityd och sänke till ledarskap (Sahlin och Östros, som alla jag känner håller med om att är lika okarismatiska och direkt obehagliga båda två) är det inte undra på att folket vänder dem ryggen. Förhoppningsvis kan ytterligare en valförlust leda till den välbehövliga förnyelse och utrensning i partitoppen som partiet så väl behöver för att jag skall kunna rösta på dem. Det som utlovades men tyvärr aldrig kom efter förra valförlusten.

P.S.: Alliansen tycks vinna utan problem. Kosta på dig att lägga din röst på Piratpartiet du också – de behövs i riksdagen och de behöver alla röster de kan få!

Relaterade inlägg

1. Rynkade ögonbryn och höga näsor

Snart kommer allt vi gör på nätet att lagras – vilka sidor vi besökt och vid vilket klockslag, vem vi skrivit till, vem vi sms:at och ringt till och var vi befann oss när vi gjorde det. All trafikdata kommer att lagras. Detta är Stasis och alla diktatorers våta dröm… Vill ni verkligen vara övervakade som brottslingar?

Jag är inte konspirationsteoretiker och förhoppningsvis kommer inte systemet att missbrukas allt för mycket, men det här känns obehagligt.

SvD: Våga vägra datalagringsdirektivet

Relaterade inlägg

1. Recension: Så här kan alla svenskar bli miljonärer
2. Övervakar inte en så gör en annan…
3. Bloggflytt