
Nu i helgen provade jag för första gången på att teckna kroki. Även fast jag tecknat i mer eller mindre hela mitt liv hade jag aldrig provat på att teckna av en levande modell (att måla av en modell hade jag dock testat en gång), och det var sannerligen något helt nytt för mig och en riktig utmaning.
Jag hade antagit att man skulle få relativt gott om tid på sig att få ner modellen på papper, men icke – i kroki har man bara några få minuter på sig att teckna av modellen innan hon/han byter pose! Mellan två och sex minuter hade man på sig per pose, så under den en och en halv timme man satt där formligen sprutade pappersarken åt höger och vänster. Allt som allt producerade jag fler skisser än jag sammanlagt fått ur mig på flera år! O.o
Mitt huvud hade riktigt svårt att hänga med efter den första timmen och när jag gick därifrån hade jag rejäl huvudvärk, men det var riktigt kul och jag skall definitivt göra det till en vana att gå dit! Ett par gånger i månaden tycks det äga rum… Jag hoppas detta kommer att få mina tecknarförmågor att utvecklas.

Jag har läst en del av dina inlägg (trevlig blogg, uppdatera mer!).
Jag undrar om du konstant ”scannar” din kropp efter olika symptom på utbrändhet? Det om någon kan ju generera, förstärka dessa symptom samt ge en hel del ångest också.
Tack AA!
Det där har jag också börjat fundera över allt mer… Jag är definitivt mer uppmärksam på huvudets ”status” nu än jag var förr, och det i sig kan ju föra både gott och ont med sig. Jag skall försöka samla mina tankar och skriva ett inlägg på ämnet.