Tag Archive for 'beroende'

En riktig pärs

Published on september 20, 2009 in Blandat and Hälsa. 5 Comments Tags: , .

Igår var en riktig pärs. Troligtvis på grund av att jag några dagar tidigare gått ner på en lägre dos antidepressiv medicin + att jag slutat dricka cola + att jag slutat äta sockerrikt godis (riktigt mörk choklad är OK) + att jag slutat ta huvudvärksmedicin med koffein i + att jag slutade spela dataspel (med andra ord slutat eller kraftigt dragit ner på alla mina beroenden på en och samma gång). Jag mådde uselt och blev riktigt deprimerad – smällde i dörrar och dunkade huvudet i väggen, med riktig dödslängtan till råga på allt… Det var uppenbart att den minskade medicindosen gav mina känslor mer spelrum än de haft på åratal.

Jag tror dock att det var av godo. Det var ju trots allt eftersom jag ville komma mer i kontakt med mina känslor igen som jag bad om att få en lägre dos. Att må riktigt uselt ibland (och inte bara må på det av medicin dämpade likgiltigt minimjölksmeningslösa sättet) kan ge en en spark i baken, och få en att ta tag i saker och ting.

Idag mår jag mycket bättre igen, och dödslängtan är som bortblåst. Efter att ha dragit och velat mig alldeles för länge gick jag idag äntligen till ett gym. Det kändes härligt, och jag har beslutat att skaffa gymkort och börja träna regelbundet igen, antingen på det gymmet eller på ett gym som ligger lite närmre till där jag bor. Efter att ha blivit övertalad av några vänner att inte sluta med alla förlustelser på en och samma gång har jag också installerat spelet Lord of the Rings Online igen – men nu lägger jag band på mig, och spelar bara ca en timme om dagen. Det känns hanterbart.

Fri från World of Warcraft-drogen

Published on april 29, 2009 in Data & nöje. 0 Comments Tags: , , , .

 wow_explosion

Jag kan belåtet konstatera att det nu gått två månader sedan jag slutade spela World of Warcraft, och att jag inte ångrat mig och plockat upp det igen trots att det bevisligen är ruskigt beroendeframkallande. Jag började spela i början av hösten, med målet att nå spelets max-level (80), och blev som besatt. Jag spelade och spelade, trots att jag relativt snart egentligen tröttnat på spelet. Timtals varje dag, dag ut och dag in.

Det är tyvärr en tendens jag har ibland: att börja med något, och sedan fokusera alldeles för mycket på det – och försöka “klara av” eller slutföra det så bra det bara är möjligt. Och när jag sedan väl slutar så slutar jag helt och hållet. Även fast jag aldrig fastnat så för ett spel tidigare.

Och jag var konsekvent: samma dag som jag till slut, i slutet av februari, nådde level 80 så tackade jag för mig, avinstallerade spelet och avslutade mitt abonnemang. Och det kändes underbart att kunna lägga spelet bakom mig. Det äcklade mig. Hade jag kunnat fuska mig till den nödvändiga xp:n för att nå maxnivån snabbare så hade jag gjort det. Maken till irrelevant och rörig storyline, löjligt ful design och repetitiv spelmekanik får man leta efter. Fy farao.

Blizzard kan bevisligen en hel del om spel, men designen i det där spelet är sannerligen under all kritik. Där kunde de sannerligen lära sig en hel del från japanska karaktärsdesigners.

Så här i efterhand önskar jag att jag aldrig hade skaffat spelet, och att jag istället hade gjort något mer vettigt av tiden, som att gå till gymmet mer – men å andra sidan har jag blivit en erfarenhet rikare.

Två beroenden nere för räkning

Published on januari 7, 2009 in Blandat, Data & nöje and Hälsa. 0 Comments Tags: , , , , , .

Jag har en benägenhet att göra saker antingen väldigt mycket eller inte alls. Har jag någon uppgift som måste göras så har jag en tendens att antingen oroa mig över den alldeles för mycket, eller försöka göra den så perfekt som det bara är möjligt. Mer än vad som är lämpligt alltså. Likaledes, har jag någon trevlig aktivitet att ägna mig åt så är det lätt hänt att jag också ägnar mig åt den alldeles för mycket (gärna för att slippa tänka på vad jag egentligen borde göra). Det är helt enkelt den sortens människa jag är: lite för gränslös, helt enkelt. Inte så förvånande att just perfektionister har en tendens att bränna ut sig. ;)

boxningshandskar

Två ”beroenden” jag haft under mer eller mindre lång tid känns det dock nu som att jag lyckats ta kontroll över:

World of Warcraft
Ända från slutet av augusti fram till början av december spelade jag alldeles för mycket World of Warcraft. Flera timmar om dagen, trots att det gav mig värre huvudvärk, och trots att jag tidvis borde ha ägnat mig betydligt mycket mer åt min flickvän.

När jag efter mycket spelande till slut dock nådde upp till det mål jag satt upp – att nå upp till spelets (då) högsta nivå och kunna införskaffa den senaste expansionen till spelet – fann jag dock att mitt intresse för spelet falnade rejält. Jag hade ju nått målet; spelet i sig hade jag egentligen i ärlighetens namn sedan länge tröttnat på. Nu spelar jag bara en bråkdel av vad jag gjorde tidigare.

Light-cola
Efter att ha runt en halvliter light-cola (främst Pepsi Max och Coca Cola Light) om dagen i flera års tid, dricker jag nu sedan en dryg månad tillbaka bara cola någon gång ibland. Om jag går på café eller så – och då enbart p.g.a. att det är godare än (mineral)vatten. Jag trodde faktiskt att abstinensbesvären skulle vara värre men, nej, jag känner inget större sug.

Kanhända beror avsaknaden av abstinensbesvär på att jag försökt att ytterligare sänka kraven på mig själv. Tidigare drack jag cola mycket på grund av att jag trodde mig behöva koffeinet för att orka prestera mer. Jag vet inte om det upplevda behovet var reellt eller enbart inbillat, men när jag nu tillåter mig själv att ta det lugnare känner jag helt enkelt inget behov av uppiggande koffein.

Kanske närvaron av ett beroende är en signal på bristande livskvalitet? :)