Tag Archive for 'recension'

Page 2 of 8

Recension: Sherlock Holmes

Sherlock Holmes

Nu har det gått mer än en vecka sedan jag såg Sherlock Holmes på bio, men jag tror mig ändå ha den friskt nog i minnet för att kunna skriva ihop en recension. Kort kan jag säga att även fast den här filmens Sherlock Holmes skiljer sig en hel del från hur Sherlock Holmes traditionellt brukar gestaltas (med lugn, tålamod och så den där typiska huvudbonaden) och från hur jag föredragit att se honom, så bjuds man här ändå på en trevlig och fartfylld filmupplevelse klart över snittet.

Robert Downey Jr:s Holmes är förvisso alltjämt ett geni men också en häpnadsväckande slagskämpe med humor och glimten i ögat – rätt så långt från den något träiga skepnad han kunde vara i böckerna. Istället för att spela ned eller överseende romantisera över Holmes instabila psyke låter man det här få en framträdande roll, vilket är en mycket god gärning. Den som alltid mycket vackre och kompetente Jude Law spelar här en något yngre Dr. Watson än man är van vid, och även fast hans Watson känns tämligen platt och ointressant så gör han ändå vad han skall.

Holmes och Lord Blackwood

Handlingen är inget mästerverk och har väl hål ungefär lika stora som stilla havet är djupt (tycker jag, utan att mer ingående ha studerat den så här i efterhand), men den hänger ändå ihop full tillräckligt för att duga för stunden. Holmes ställs inför en gåta som kan skaka hela det brittiska imperiet och i utsträckningen världen, och ställd inför en fiende som tycks kunna hantera ren svart magi tvingas han till och med ifrågasätta sin tro på själva vetenskapen. På vägen bjuds vi på ett antal – faktiskt – mycket underhållande bataljer.

Summa summarum bjuder denna “nya” Holmes utan att vara ett allt för minnesvärt mästerverk ändå på en mycket underhållande och fartfylld berättelse med äventyrsmatinékänsla, som trots sina dryga två timmar aldrig känns för lång eller ointressant. Jag tackar definitivt inte nej till efterföljare.

[4/5]Betyg: 4 av fem.

Recension: Så här kan alla svenskar bli miljonärer

Så här kan alla svenskar bli miljonärer

  • Börja varje månad med att spara 10 % till dig själv.
  • Ha lägre kostnader än intäkter varje månad.
  • Köp aktier eller aktiefonder.
  • Behåll innehaven.
  • Var försiktig när du lyssnar på mäklare och rådgivare.

Det är dessa principer, kombinerat med tålamod, som Per H Börjesson rekommenderar alla som vill få en bättre ekonomi och med tiden förhoppningsvis också en miljon på kontot, i sin bok Så här kan alla svenskar bli miljonärer. Dessa råd är så viktiga att de återfinns både på bokens baksida och i hans förord, och de genomsyrar hela boken från första sida.

Börjesson påstår inte att det skulle vara lätt att börja varje månad med att lägga undan 10 procent av ens inkomst, men påpekar – troligen mycket riktigt – att så gott som alla har tomt på kontot vid månadens slut alldeles oavsett om man tjänar 10 000 eller 100 000 i månaden, och att det till stor del faktiskt handlar om prioriteringar. Med ränta-på-räntaeffekten och mycket tålamod växer sedan dessa pengar till en ansenlig summa.

En stor del av den lilla boken tas sedan upp av beskrivningar av och Börjessons omdömen om olika sparformer – en nyttig referens att återkomma till vid behov (även fast jag tror att den kan vara lite för kortfattad på sina ställen, speciellt för icke-ekonomer). På det stora hela känns dock boken mycket användbar och begriplig. Kort, koncis och hoppfull.

Mitt huvudsakliga problem med boken berör dock Börjessons femte och sista princip på listan. Jag betvivlar inte att mäklare och “rådgivare” i verkligheten är säljare som främst ser till sitt eget företags vinster och därför rekommenderar de sparlösningar som genererar störst vinster till dem själva – det är logiskt – dock befinner sig ju också Börjesson i denna partiska sits; Han avråder från sparande i de stora bankernas högavgiftslösningar och tipsar istället återkommande om sitt eget finansbolags produkter bland de sparlösningar han rekommenderar. Förståeligt – då det vore lite märkligt om han som företagare inte var verksam inom de områden som han också tycker är de bästa – men hans opartiskhet i frågan lämnar ändå en något fadd eftersmak. Jag kommer att försöka följa hans råd, även fast jag inte kommer att välja just hans fonder för mitt sparande.

[4/5]

Betyg: en svag fyra av fem.

kan inhandlas bland annat hos AdLibris.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Så här kan alla svenskar bli miljonärer av Per H Börjesson

Boktips: Choklad – en sann historia

Choklad - en sann historia

Jag tänkte passa på och tipsa om en bok jag precis läst ut: boken Choklad – en sann historia av Sophie & Michael D Coe. Anledningen till att jag kallar det här ett “boktips” istället för en “recension” ligger bara i det faktum att jag inte kommer att ge den ett sifferbetyg, då jag tycker det känns svårt att ge en ren historiebok sifferbetyg.

I Choklad – en sann historia får vi följa chokladens väg från dess oklara ursprung i mayaindianernas och aztekernas mellanamerikanska skogar, via de spanska erövrarna över till Spanien, hur den sedan spreds över Europa och utvecklades i olika länder, för att i och med den industriella revolutionen gå från att vara en kungligheternas och adelns älsklingsdryck till att bli den billiga och lättåtkomliga (mjölkchoklad-)godsak för massorna som den är idag. Man noterar också den motrörelse, mot dyrare och mer högkvalitativ choklad, som tagit fart nu de senaste decennierna. Man får lära sig oerhört mycket, såsom att chokladen, enligt arkeologiska fynd och efterlämnade europeiska skrifter och målningar, under tusentals år främst konsumerades som skummande dryck – inte som de chokladkakor vi tar för givet idag.

Bokens sista kapitel, som berättar om chokladen från 1800-talet och fram till idag, hade gärna fått vara betydligt mer omfattande, med mer bilder och fakta (kanhända finns det någon annan bok om chokladens moderna historia någonstans?), men detta förtar inte bokens värde i övrigt. Som en chokladens historiebok är den troligtvis oöverträffad, och rekommenderas till alla som liksom mig håller chokladen mycket kär.

Boken kan inhandlas bland annat hos AdLibris.

Recension: Den politiska adeln

Den politiska adeln

I Den politiska adeln beskriver Anders Isaksson, politisk krönikör i DN med erfarenhet som politisk, facklig och ekonomisk reporter samt som utrikeskorrespondent för radio och tv, framväxten av och relationerna inom den politiska “adeln”, från riksdagen och de politiska partierna ut till dess sammankopplade och relaterade organisationer.

Övergången till storkommuner, ökningen av statens arbetsuppgifter, statens expansion och införandet av partistöd gjorde att den statliga maktapparaten inte bara växte utan också blev en allt mer separat och självständig del från samhället omkring den – en distansering som intensifierades i och med att de förtroendevalda (av praktiska orsaker) i all större utsträckning kom att rekryteras ur den statsnära offentliga sektorn. Staten kom inte längre att styras av förtroendevalda med arbeten ute i landet – i företag och på institutioner – utan av heltidsanställda professionella politiker. Politiker utan nära relationer till sina distrikt och till folk ute i landet, instängda i sina trygga riksdagshus och kommunhus, allt mer betraktandes den vanlige medborgaren genom medias starkt förenklade filter – på samma sätt som den vanlige medborgaren som bekant betraktar sina styrande genom sagda media. En distansering som leder till otakt och ömsesidigt förakt. Något som kanske skett i alla moderna stater när styret av landet blivit en heltidssyssla.

Och som lätt sker i alla mänskliga grupperingar knyts vänskapsband och kärleksförhållanden med de människor man möts och umgås med. Följaktligen tycks det vara mer regel än undantag att familjer bildas där båda makar är politiker eller arbetar i någon till staten och arbetarrörelsen närstående organisation, såsom fackföreningar, myndigheter och lokala partiorganisationer. Det är heller inte särskilt förvånande att många av deras barn också väljer en karriär inom politiken, uppväxta som de är i dess absoluta närhet, vana vid jargongen och med personliga vänskapsband till politiker och byråkrater. Och vips tycks inte liknelsen till en politisk “adel” inte vara så främmande; En adel som umgås med och ger uppdrag åt varandra, och där politiska karriärer tycks gå i arv. En värld där vem du är har blivit viktigare än vad du är…

Om allt detta och mer därtill skriver Isaksson i Den politiska adeln, och det är tydligt att han besitter en enorm kunskap om och erfarenhet av göromålen och relationerna i politikens finrum – han formligen strör relationsuppgifter omkring sig.

Boken är mycket intressant och saklig, dock kan den ibland kännas lite ofokuserad och den hade definitivt mått bra av att delas upp i flera kapitel; i stort sett hela bokens innehåll ryms i endast tre rejäla kapitel. Värt att notera är också att den politiska världen är i ständig rörelse, och att det mesta av boken skrevs medan Göran Persson och Socialdemokraterna fortfarande hade makten.

Pocketupplagan av boken är kraftigt omarbetad och rekommenderas framför den tidigare utgivna inbundna utgåvan.

[3/5]

Betyg: tre av fem.

kan inhandlas bland annat hos AdLibris.

Recension: Det var inte mitt fel!

Det var inte mitt fel!

I Det var inte mitt fel! – Om konsten att ta ansvar resonerar Ann Heberlein, teologie doktor och forskare i etik, om vikten av att ta ansvar, för sig sig själv och för sitt liv. Vi fattar våra egna beslut och våra beslut påverkar inte bara oss själva utan också människor omkring oss, eftersom vi lever våra liv i en social väv av mänskliga relationer; Med föräldrar, syskon, släktingar, klasskamrater, kollegor, och med människor och samhället i stort. Att fly från sitt ansvar, att som förövare vägra se till andra människors känslor eller att bara se sig själv som ett offer, går inte för sig. Vi lever inte i ett vakuum.

Att betrakta människor som ansvariga är att ta dem på allvar. […] Att påstå att offer är helt utan ansvar, aningslösa och naiva kan i själva verket vara lika kränkande som att anklaga dem för deras viktimisering.”¹

skriver Heberlein bland annat. Med detta menar hon inte att exempelvis en våldtagen kvinna får skylla sig själv för att hon blivit våldtagen, utan bara att vi alla – män som kvinnor, offer som förövare – skall inse att vi faktiskt i slutändan är ansvariga för våra liv och de val vi gör.

Heberlein betecknar sig själv som feminist och riktar i sina exempel oftast sin udd mot manliga förövare, men även kvinnliga problem tas upp:

Hur kommer det sig att vi så ofta ifrågasätter just kvinnors förmåga att fatta beslut, att göra val? Varför betraktas kvinnor så ofta som omyndiga när det handlar om att bestämma över sitt eget liv – bära slöja, spela in porrfilm eller bli hemmafru? När kvinnors val går stick i stäv med majoritetens uppfattning kommer det som ett brev på posten: ifrågasättandet av hennes intellektuella och moraliska kapacitet, insinuationer om att hon är “hjärntvättad”, “förtryckt” eller bara “oupplyst”.²

Heberlein är uppenbart liberal i sina åsikter och kan ibland kännas tämligen kall i sitt resonemang, men hon är tydlig och saklig och bygger oftast (om än inte alltid) under sina åsikter med tydliga argument. Hennes bok är läsvärd och ett mycket välkommet inlägg i den samhälleliga debatten som allt för ofta domineras av förenklande och kvävande offerrollsperspektiv som omöjliggör all form av nyanserad debatt.

[3/5]

Betyg: tre av fem.

¹) Ann Heberlein, Det var inte mitt fel, sid. 55, Forma Publishing Group, 2008.
²) Ann Heberlein, Det var inte mitt fel, sid. 63, Forma Publishing Group, 2008.

Boken har nyligen kommit ut i pocket, och kan inhandlas bland annat hos AdLibris.

J.D. Gross Ecuador Blueberry

J.D. Gross Ecuador Blueberry är precis som hallon- och kolavarianterna i samma serie en mycket god mörk choklad med attraktiv smaksättning. Den här sortens smaksatt choklad kan lätt bli på tok för söt, men så icke i det här fallet; den känns precis lagom mörk.

Med 0,1% blåbärspuré är det lätt att förstå att det mesta av blåbärssmaken är av den artificiella varianten, men det förtar inte att det är en mycket god blåbärschoklad, enligt förpackningen dessutom vegetarianvänlig vilket väl också är positivt.

J.D. Gross choklad kan hittas på Lidl.

Recension: Free – The future of a radical price

Free: The future of a radical price

I Free: The future of a radical price ger sig Chris Anderson, chefredaktör för teknologitidskriften Wired, på att undersöka hur det kommer sig att allt fler tjänster och produkter på internet till synes tillhandahålls gratis. Alla tycks erbjuda mer eller mindre allt gratis – sociala nätverk som Facebook, webbläsare som Firefox, meddelandeklienter som MSN Live Messenger, världens mest använda sökmotor Google och mer därtill. En vanlig användare av dessa program och tjänster betalar aldrig ett öre för dem, men ändå tycks både produkter och företag ekonomiskt sett gå alldeles utmärkt, trots de investeringar som krävs för att underhålla kraftfulla serverhallar och bandbredd till 100 000-tals – för att inte säga miljontals – användare. Hur fungerar det? Hur överlever företagen? Och vad händer när allt fler förväntar sig att allt mer på internet faktiskt skall vara gratis? Som en bakgrund och kontrast till detta går Anderson också igenom hur “gratis” fungerar och har fungerat genom historien också i den vanliga, fysiska världen.

Efter Andersons fantastiska och lärorika bok The Long Tail låg mina förväntningar på topp, det kan jag inte sticka under stol med, och det är med viss besvikelse jag måste konstatera att han med Free tyvärr inte nått samma svindlande höjder. Jag kände inte samma berusande känsla av nyfunnen förståelse för hur nätet fungerar när jag läste den här boken.

Där The Long Tail riktade strålkastaren på vad det allt billigare lagringsutrymmet betytt för internet och för handeln i stort, fokuserar Anderson i Free på de affärsmöjligheter som möjliggjorts i (och framtvingats av) växelverkan mellan allt billigare lagringsutrymme, processorkraft och bandbredd.

Vad man bjuds på i Free är en mycket kompetent och, om än inte revolutionerande så ändå lättläst, genomgång av de olika affärsmodeller som finns som involverar “gratis” produkter och tjänster, med fokus på nätet. Allt från de typiska “köp 2 betala för 1”-erbjudanden man kan se i dagligvaruhandeln, till Googles affärsidé där samtliga användare får använda deras tjänster gratis mot att företag kan betala för små riktade textannonser i anslutning till sökresultaten. Också mode-, musik- och filmbranschens problem med piratkopiering hinns med. En stor del av boken ägnas åt en historisk genomgång av “gratis”.

En kompetent och lärorik bok. Dagens Nyheter har en recension här.

[3/5]

Betyg: tre av fem.

Boken kan inhandlas bland annat hos AdLibris.

Läs även andra bloggares åsikter om ,