Maiburogu

Meh. Det är tyvärr så jag känner det för närvarande, om allt. Apatisk. Uttråkad. Tämligen likgiltig. Vintersolståndet har kommit och gått. Inget bloggat. Julafton har kommit och gått. Inget bloggat. Nyår har kommit och gått. Inget bloggat.

Jag känner igen tecknen, och vet att om jag skulle ta ett psykologiskt test så skulle diagnosen bli “depression”. Jag känner (eller snarare inte känner) så här ibland. Större delen av vintern faktiskt. Jag bara ser dagarna passera revy och önskar att det skulle gå snabbare. För vad är väl ett liv utan känslor.

Läsa något? Meh.
Teckna något? Meh.
Lyssna på radio? Meh.
Se en film? Meh.
Spela något spel? Meh.
Lära mig något? Meh.
Tala med någon? Meh.
Blogga? Stånk.