Tag Archive for 'politik'

Page 2 of 3

Rynkade ögonbryn och höga näsor

Fårskock

I kvällens Agenda på SVT2 diskuterades hur bemötandet av Sverigedemokraterna fungerat på sistone, med bland andra Maud Olofsson och Mona Sahlin i studion. Kort sagt tycker jag debatten kan summeras enligt följande:

  1. Inga nya partier duger, Sverigedemokraterna definitivt inkluderade; De är populistiska enfrågepartier och är inte trovärdiga. (Inga av de etablerade partierna startade uppenbarligen som “enfrågepartier”.)
  2. Väljarna är korkade oinformerade stackare som förr eller senare bör ta sitt förnuft till fånga. De har inte förstått vad Sd vill, och vad väljarna ger uttryck för i exempelvis opinionsundersökningar behöver inte tas på allvar. Tids nog kommer de att förstå hur de skall tycka, tänka, känna och – framförallt – rösta.

För min del lutar det alltjämt mot ett fortsatt förtroende för den borgerliga alliansen, men alldeles oavsett vad man tycker om högern, vänstern och de av muslimer oroade sverigedemokraterna så tycker jag att debatten mer än något annat visade hur innerligt de etablerade partierna uppenbarligen fortfarande behöver lära sig ödmjukhet. Väljarnas åsikter tycktes för dem betyda föga.

Gå och rösta!

rostkort

Som man (inte) ropar får man (inte) svar. Jag hade egentligen inte tänkt gå och rösta i valet till Europaparlamentet den 7:e juni. Jag är intresserad av politik och brukar alltid rösta i riksdagsvalen, men som ett resultat av hur osynlig EU-debatten är och hur obefintlig mediebevakningen av vad som händer nere i Bryssel är kände jag mig både oengagerad och oinformerad. Jag har dock sedermera ändrat inställning.

Just precis på grund av mediernas hutlöst låga intresse för och fokus på EU, och just precis på grund av att media först tillbringar år efter år med att totalt försumma rapporteringen om EU-politiken för att sedan – bara veckor innan valet – oja sig över folks låga intresse för detsamma(!), just därför tänker jag gå och rösta! För att visa dem att deras fördummande behandling av folk, och brist på rapportering om något som är så viktigt, inte biter på mig.

De beslut som dagligen fattas nere i Bryssel (och Strasbourg) är av lika stor betydelse för våra liv och vår framtid som den pajkastning och inavel som äger rum i riksdagen. Allt mer beslutsfattande äger rum inom den europeiska unionen. Låt inte medias olyckskorpars profetior om en dum och ointresserad svensk befolkning besannas! Kolla upp de partier du tycker verkar intressanta, och gå och rösta du också!

Sitt still i båten

 eka

Jag sitter och lyssnar lite från och till på riksdagsdebatten om vårbudgeten, och skillnaderna mellan alliansregeringen och oppositionen har aldrig känts större: Alliansen manar till försiktighet och en ekonomi i balans, medan vänstern skriker efter mer lån. Mer lån till allt, trots att Sverige mig veterligt fortfarande har en ruskigt stor statsskuld. Mer lån, trots att det bara kommer att öka vår börda längre fram. Mer lån, trots att man inte visar någon övertygande vilja att sedermera betala av dem. När ekonomin väl går bra brukar inte skuldavskrivningar ligga särskilt högt på agendan, eftersom det alltid finns hål att fylla och eftersom det alltid finns folk som vill ha mer. Det måste väl ändå vara en seriös ambition att på sikt bli av med statsskulden?

Jag vet inte vilken sida som har rätt, det lär framtiden utvisa. Vi sitter still i båten. Kanhända är det rätt väg. Kanhända väntar ett isberg i horisonten. Ingen vet. Men i valet mellan alliansens sansade ekonomiska politik och vänsterns SMS-lånepolitik väljer jag alliansen. När i historien har någonsin sedelpressen gjort någonting bättre, annat än på mycket kort sikt? En redig baksmälla brukar vara följden.

Det sagt så hoppas jag dock att regeringen förmår satsa lite mer på landets unga arbetssökande. Ungdomsarbetslösheten är skrämmande hög, och det är viktigt att någon gång få arbetslivserfarenhet, om så genom konstgjord andning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Avstängning en bra och självklar sista utväg

bild

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) fortsätter sitt korståg för ordning och reda i skolan. Gott så. Alliansregeringen är nu överens om att elever i grundskolan ska kunna tilldelas en skriftlig varning, och en rektor ska också få rätt att stänga av grundskoleelever i max en vecka, och vid högst två tillfällen per kalenderhalvår "om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero", skriver SvD och DN.

Strålande, säger jag! Avstängning måste vara en möjlig åtgärd för skolan i svåra fall. Det stora flertalet skall inte behöva lida för några få rötäggs missgärningar. Jag har svårt att förstå hur det inte kan vara möjligt redan idag.

Jag hoppas dock att skolan också får tillräckligt med resurser för att kunna ge både bråkiga och övriga elever det stöd de behöver. Jag är för en väldigt restriktiv användning av skattepengarna, men så vitt jag kan minnas skars det ner fruktansvärt mycket på skolkuratorer, lärare etc. under 90-talskrisen (och jag har inte hört att skolan skulle ha fått mer pengar sedan dess), vilket säkerligen ställer till med onödigt lidande än idag.

Vänstergruppernas terror ett hån mot demokratin

afa

Jag lyssnade just på SR P1:s program Kaliber, och deras tredje program om Sverigedemokraterna. Där deras tidigare program belyst SD:s rasistiska och främlingsfientliga sidor vände man den här gången strålkastaren mot det våld och de trakasserier SD råkar ut för. Programmet gjorde mig så upprörd – och rent utav förbannad – att jag med nöd och näppe orkade lyssna igenom hela programmet.

Sverigedemokrater som hotas, misshandlas och vars egendom utsätts för skadegörelse; Möten som allvarligt störs och överröstas (trots att “störning av allmän sammankomst” är ett lagbrott); Stenar som kastas. Och ansvariga för allt detta tycks vara AFA (Antifascistisk aktion) m.fl. grupper på den extrema vänsterkanten. Ung vänster vägrar fördöma det hela, och resten av det officiella Sverige, i form av övriga politiska partier och polisen, väljer att förhålla sig passiva.

Denna uppenbara brist på respekt för de demokratiska spelreglerna – att Sverigedemokraterna har samma rätt att verka som övriga politiska partier – får mig nästan att vilja lägga min röst på SD, som stöd och ren protest. Och detta trots att jag inte i övrigt sympatiserar med partiet.

EDIT: SvD har en läsvärd ledare på temat yttrandefrihet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

Låt de politiska besluten tala

sverigedemokraterna

Nyss hemkommen från ett släktbesök på landet sitter jag och lyssnar på P1, min vana trogen, och får höra Kalibers tredje program om Sverigedemokraterna. Det stora scoop reportrarna medelst dussintals timmar smygbandat material den här gången lyckats vaska fram rör sig tydligen om att Sverigedemokraterna – inklusive partiledaren Jimmie Åkesson – har tvivelaktig musiksmak. De har nämligen lyssnat på och skrålat till rasistisk så kallad “vit makt”-musik. Med viss illa dold belåtenhet konstateras att Åkesson vare sig vill försvara eller knappt ens kommentera detta faktum.

Jag har inte mycket till övers för Sverigedemokraterna, då deras hela existensberättigande och partiprogram tycks baseras på en enda sak, nämligen den kanske mest grundläggande och primitiva av känslor: rädsla. Och då specifikt rädslan för det annorlunda och det okända. Det tycks vara kärnan och den brinnande drivkraften bakom partiets själva existens. Alla deras politiska frågor tycks koka ner till detta. Det är det intryck jag fick av dem när jag för något år sedan av en händelse fick deras tidning/informationsmateriel i brevlådan, och det är alltjämt det intryck jag har av dem nu.

Men tvivelaktiga och kanhända ogenomtänkta motiv från deras sida till trots hejar jag inte entusiastiskt på Kalibers kritiska Wallraff-programserie om dem. Inte förrän de gör detsamma om övriga politiska partier, i demokratins och jämställdhetens namn. Annars framstår inte medierna som de opartiska granskare de rimligen skall vara.

Jag finner det nämligen tämligen ointressant vad diverse nötter i olika partier gör på sina privata möten, så länge de inte gör något uppenbart olagligt. Det viktiga för mig är vilken politik partierna för; vilka beslut de ställer sig bakom och arbetar för. Det är på grundval av detta Sverigedemokraterna likväl som de andra partierna skall bedömas, i demokratins namn. Sedan får de spela fickpingis på sina möten, vad mig anbelangar.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Svårt att köra fler tåg när spåren är fulla

skylt

Jag hade tänkt kommentera regeringens planer för tågtrafiken i landet, i och med den nya proposition infrastrukturministern nyligen lade fram, men fann att den fenomenale Dick Erixon samt Östgötacorrespondenten redan skrivit nästan precis vad jag hade tänkt. Erixon skriver bland annat:

Det är naturligtvis bra med konkurrens, men för att den ska kunna ske krävs fler spår så att trafiken kan öka. Stora investeringar i spår, helst höghastighetsspår, lyser med sin frånvaro i regeringens trafikpolitik.

Så sant som det är sagt. Det är ju redan väl känt att SJ på de mest trafikerade linjerna redan kör med så många tåg det tycks vara möjligt att göra, med resultatet att minsta problem leder till stora förseningar. Ännu fler tåg, från fler företag, lär väl inte råda bot på det. Problemet är ju att det inte har investerats ambitiöst i fler och snabbare spår på… ja, jag vet inte hur många årtionden. Snabbare spår vet jag knappt om någonsin försökts byggas?

För att seriöst kunna sänka biljettpriserna, öka antalet avgångar och förbättra punktligheten behövs nya spår – och gärna höghastighetståg, likt de som nu byggs i bland annat Kina. Det är synd och skam att Sverige dras med så gammal och underdimensionerad infrastruktur. Tåg och inte flyg (eller bil) bör kunna vara både privatpersoners och företagares förstahandsval vid inrikesresor, något det tyvärr inte är idag. Det skulle både vi och naturen tjäna på.

hoghastighetstag