Maiburogu

1. Huvudvärksbot
På mer än en vecka nu har jag inte haft någon huvudvärk. Det är första gången på åratal. Jag har nämligen upptäckt ett sätt att besegra den: stretching av nackmusklerna upprepade gånger om dagen. Problemområdet tycks ligga förhållandevis högt upp, där nacken möter bakhuvudet.

Kanhända rår det här inte på de besvär av yrsel, illamående, tunnelseende och starka känslighet för intryck av olika slag som jag kan drabbas av ibland när jag drabbats av stark stress, men de problemen har jag som tur är inte så ofta längre. Stretching hade troligen inte heller hjälpt mot de besvär jag hade de 1-2 åren närmast när jag gick in i väggen (när huvudet kändes isolerat och jag knappt kunde vare sig tänka, läsa eller räkna), men så var det länge sedan jag kände nu.

Så nu kan jag för första gången på många år bete mig rätt så “normalt”; läsa, spela spel, gå på stan etc. Det enda som krävs är att jag då och då – vare sig jag känner att det behövs eller ej – stretchar nacken, med andra ord böja huvudet så långt jag kan i alla möjliga riktningar och tänja. Det känns både smärtsamt och förvånansvärt skönt. Det är ovant och omtumlande att kunna göra saker igen, och det har som sagt bara gått en dryg vecka sedan jag upptäckte det.

Hur kom jag då på detta? Läkare och samtalskontakter har flera gånger frågat mig om jag haft problem med nackont, men nej svarade jag alltid, för det hade jag faktiskt aldrig lagt märke till; jag kunde vrida på huvudet utan att känna vare sig smärta eller stelhet. Men efter att nu i sommar ha läst en bok om olika slags huvudvärk och där läst att spänningshuvudvärk inte bara beror på att man blir allmänt spänd och stressad, utan att huvudvärken specifikt kommer sig av att spänningar byggts upp i nack- och käkmuskulaturen, och sedan noterat att jag hade avsevärt mindre huvudvärk när jag var ute på landet och arbetade fysiskt på min mormors gård, så la jag ihop ett och ett. Jag har aldrig lidit av spänningar i nacken, men uppenbarligen fanns de i alla fall där trots att jag inte alls kände dem. Så jag började stretcha och tänja, så till den grad att det gjorde lite ont, och poff! – sedan den dagen har jag inte längre någon huvudvärk! Spänningarna fanns där, helt i det fördolda!

2. Minskad medicinering
För tre dagar sedan fick jag träffa en riktig doktor för att kunna diskutera min medicinering (för första gången på tre år), och när hon fick höra hur hög dos jag legat på under flera års tid och hur medicinen dämpat mina känslor så till den grad att jag knappt kan känna vare sig förhoppningar, glädje, sorg, upprymdhet eller något annat, rekommenderade hon mig att minska dosen, för att på sikt kanske sluta helt. Jag har nu halverad dos på min huvudmedicin, och går allt väl kommer vi försöka minska den ytterligare de kommande månaderna, och helt sluta med komplementmedicinen.

Jag känner redan att jag är mer i kontakt med mina känslor. Det positiva med detta är att jag kommer att kunna känna mer glädje och livslust. När jag såg på Simpsons och Family Guy i förrgår skrattade jag flera gånger. Det kändes härligt. Nackdelen är förstås att jag också får lättare att känna negativa känslor. Jag märker redan att min alltid närvarande depression fått lättare att slå klorna i mig. Jag har alltid varit en rätt så ynklig figur med usel självkänsla och självförtroende (depression ligger i släkten, så jag har den i generna). Jag kommer alltså både att må bättre i bland, och må riktigt dåligt väldigt ofta. Jag vet vad som väntar mig, speciellt regniga dagar och när årstiderna blir mörkare. Är det värt det? Jag hoppas det. Jag chansar på det.

Summa summarum
Med kraftigt minskad värk och med mer kontakt med mina känslor kommer det kommande halvåret/året troligen bli av stor vikt i mitt liv. Med tur, styrka och stöd kan mitt liv åter igen bli mer aktivt, mer levande. Körkort, kanske nytt jobb på deltid, mer glädje och upplevelser. Med otur och svaghet kan det bli ett helvete av prestationsångest, minskande självförtroende och självkänsla, rejäl depression, tårar, smärta, självisolering och självmordslängtan. Bladet är oskrivet.