Jag har tillbringat en knapp vecka ute på landet med några släktingar, och mitt humör har nästan hela den tiden varit någonstans nere vid skosulorna. Jag har känt mig frustrerad, passiv, småsur och allmänt lättretlig, och har väl mina 31 år till trots mest betett mig som en vresig gammal gubbe. 
Detta var dock sommarens troligtvis sista stugvistelse så nu bär det i alla fall strax av hem till stan igen, och jag tror och hoppas att jag nu kommer att må bättre igen. När jag är med släktingar (särskilt min mor) blir jag av någon anledning alltid passiv, frustrerad och känner mig ofri som ett barn på nytt, men på egen hand känner jag mig alltid vuxen och kapabel igen. XD
Hur som helst noterar jag att sossarna och moderaterna är igång och vädjar till de stora väljargruppernas plånböcker igen genom att lova hundralappar hit och dit, precis som vid varje val. Poff, så är klimatfrågan, FRA-debatten, utrikespolitik och andra viktiga frågor som bortblåsta! Köp folks röster för några extra sedlar i plånboken bara! Ibland äcklar den svenska politiken mig.
Relaterade inlägg
No related posts.
Loading ...
Jag satt och tänkte på det för några dagar sen också. I valtider är verkligen pengar det enda som spelar nån roll.
Det smakar lite illa på nåt vis, kan jag tycka.
(Ja, förresten, det är jag med ny blogg
)
Jag håller med om att det är hemskt irriterande när de stora frågorna kommer bort i valspurten, och att partierna ger företräde för ytliga och dåligt underbyggda (läs: svåra att uppfylla) ”vallöften” för att röstfiska.
Ständigt är det också samma sak… Vi ska ge lägre skatter, men samtidigt bättre välfärd! Eftersom vi har lärt oss hur 1 + 1 = 3, eller vad? :p