En av de mest rutinerade och kända översättarna av japanska serier som jag känner till, och dessutom en gammal bekant till mig, dömdes härom dagen för “barnpornografibrott” av Uppsala Tingsrätt. Hans brott: han hade några japanska teckningar i sin dator – teckningar som enligt svensk lagstiftning är att betrakta som barnpornografi.
Det är totalt vansinne, och ett brott mot allt jag håller kärt – teckning, konst, yttrandefrihet samt principen inget offer = inget brott. Det är helt enkelt ett offerslöst brott! Ett moralbrott. Det rör sig om streck på papper (eller dataskärm) – om ren och skär fantasi.
Jag blir så arg och irriterad att jag inte orkar skriva något vettigt inlägg – irritationshuvudvärken blir för stark. Jag hoppas jag orkar skriva ett längre inlägg om detta senare, för den här frågan brinner jag väldigt starkt för, tecknare, japanskaöversättare och fan av allehanda japanska (och andra) teckningar som jag är.
Sådana här prydmoraliska idiotier får mig seriöst att vilja flytta till ett annat land.
EDIT: Bra inlägg på Newsmill.
Loading ...
Ja, det här är ju ett laddat ämne idag, men jag tycker också att man går för långt när man börjar lagstifta om konst. Nu kan vi åtminstone inte längre beskylla olika muslimska länder för att ha inskränkande morallagar om Muhammedteckningar och annat, eftersom vi är där själva med egna varianter. Det anmärkningsvärda är att vi har dem i s.k. demokratier.
Jag själv intresserar mig inte för den här typen av konst något särskilt, men likt andra laddade frågor som dödsstraff, så betyder det precis som där att jag inte vill förmildra allvaret i massmord, att jag här inte vill stötta pedofiler. Jag vill däremot bevara ett fritt samhälle. Men många har svårt att separera de två synsätten, och vara beredda på att stå upp för friheten även om det gäller saker de inte tycker om. Ett halvfritt land är ju inget fritt land överhuvudtaget. Inte ens högt uppsatta politiker verkar förstå det här, men däremot gjorde personer som Voltaire det.
Jag tror att största problemet i den här frågan är att debatten är så oerhört laddad. Det är svårt att ens diskutera sådant här utan att trampa på en mina i minfältet som finns utlagt sedan flera år tillbaka av diskussioner.
Jag kan bara säga att jag inte vill ha en framtid där en målning av ett naket barn taget ur fantasin skulle vara kontroversiell bara för att det är naket, och att det är en skrämmande tanke att Den Blå Lagunen (skildrar barnsex) eller Pretty Baby (barnprostitution med nakenscener) kanske skulle vara olagliga i västvärlden idag om de släpptes år 2010. Det här blir ju effekten av lagar mot konstformer.
Följden blir att det blir problematiskt att göra filmer/konst som tar upp ämnet barntrafficking och annat, eftersom vi inte ens får diskutera det i bild. Eventuellt i skrift, men även det börjar väl vara tveksamt nu när vi satt bollen i rullning. DET är det stora följdproblemet här.
Ja det är ytterst beklagligt (dagens underdrift) att rädda politiker och folk i gemen inte inser eller vågar ta itu med hur denna fråga har misskötts. Jag ogillar snöbollsargumentet, eftersom det kan användas mot nästan vad som helst, men det känns ju rätt så tydligt att vi är på väg mot ett allt mer censurerat och ängsligt samhälle när förbudsivrarna tillåts styra.
Tänk att det skall vara så svårt (för vissa) att låta bli att tvinga på andra sina personliga åsikter, när de drabbas av moralpanik. Som andra debattörer påpekat hörs samma ovetenskapliga nonsensargument mot tecknad porr nu som hördes mot tv-spelsvåld, rollspelsvåld och videovåld för X antal år sedan. Argument som man inte hittat några belägg för. Jag undrar just om inte samma argument användes mot homosexualitet förut också, då med argumentet att ungdomen måste skyddas från bögarna och från sin egen sexualitet.
Inget offer = inget brott.
Nåja, man får göra vad man kan: blogga och prata, och hoppas att det kommer igång en bloggstorm som får media och politikerna att vakna, som senast med FRA-frågan.